En gång i tiden var syskonsajterna Sylvester och Sylvia de dominerande "communitiesarna" i HBTQ-nischen. Som vi minns det var det rätt mycket teknikstrul och taktiska misstag med rätt egendomligt uttänkta medlemsavgifter ungefär samtidigt med att konkurrenten Qruiser etablerade sig och kanske var det anledningen till att många flydde dit, kanske var Qruiser helt enkelt bättre genomfört. Qruiser har åtminstone aldrig stuckit under stol med att det är ett tämligen renodlat raggställe...

Hursomhelst har Sylvester och Sylvia levt vidare (eller "fört en tynande tillvaro" som det heter) med en skara trogna besökare i skuggan av Qruiser. Nu verkar det emellertid som om tiden är mogen för nyordningar, efter ett par år av nedläggningshot från ägaren står Sylvia inför avknoppning medan det ser ut som om Sylvester fortsätter som förut. Vi tycker det ska bli intressant att se vad det hela kan leda till.

På nättidningen QX har senaste veckorna avspeglats en debatt som har sitt ursprung i att riksdagen nyligen beslutade att avstå från att inkludera transpersoner i hetslagstiftningen och i straffskärpningsregeln som gäller vid s.k. "hatbrott".

I den här artikeln ger Lukas Romson förningen KIM:s syn på det hela och längre ner på sídan kan man ta del av ytterligare inlägg i debatten (som, inom parentes sagt, i våra ögon tycks handla mycket om vad en transperson egentligen är för en fågel – återigen).

En artikel i New Scientist berättar om forskning som kan leda till en metod att tidigt (kanske före puberteten) identifiera transsexuella genom att undersöka några partier av den vita hjärnsubstansen.

Liknande undersökningar har gjorts tidigare men den nya metoden går att tillämpa på ännu levande personer, vilket ju får anses som en förutsättning för dess praktiska användbarhet i diagnossyfte.

Ur ett pressmeddelande från Rosenlarv förlag:

Sveriges första transvestitroman ges ut på nytt

Walter är en respekterad familjefar och en på alla sätt utmärkt man. Men han inreder ett rum i sitt hem där ingen får komma in. Där låser han in sig en timme om dagen för att vara kvinna.

1901 gav Amanda Kerfstedt ut romanen Reflexer, troligen Sveriges första roman med en huvudperson som är vad vi idag skulle kalla transvestit. Först nio år senare skapade sexologen Magnus Hirschfeld begreppet transvestism.

Reflexer är någonting så banbrytande som en roman om en transvestit från en tid när ”transvestiter” inte fanns. En viktig pusselbit i Sveriges till stor del oskrivna translitteraturhistoria.

2009 hittades Reflexer av en slump, av litteraturvetaren Maria Andersson som skrev på en doktorsavhandling om Amanda Kerfstedt. För första gången sedan 1901 kommer den nu ut igen. Den ges ut med efterord av Maria Andersson och introduktion av Tiina Rosenberg.